JONNAH LEKANDER

Har precis kollat på 2 riktigt sevärda filmer 
- Dear John
- Sisters keeper

Båda var bra och väldigt sorgsna skulle jag vilja säga, filmer kan verkligen gå rakt in i hjärtat på en och det har dom här två gjort ordentligt skulle jag vilja säga. Dear john, på ett sätt och Sisters keeper på ett annat. Har faktiskt helt allvarligt, gravallvarligt nu alltså aldrig i hela mitt liv sett en sån hemsk film som Sisters keeper! Kolla på filmerna så kommer alla och förstå vad jag menar. Helt sick alltså!

Klockan är 09:20 och jag har fortfarande inte sovit, har blivit helt tagen av filmerna. Såg dock precis klart en film, men ändå måste upp tidigt för att få i ordning lite på mitt kära rum och i vårat förråd skulle jag hjälpt mamma med för länge sen. Så hoppas jag inte är allt för utmattad om några timmar så jag kan sätta igång med allting! Har huvudvärk oxå, det låter ju great. Min dag kommer bli kanon känner jag på mig *not*. Vill inte ens veta mitt humör om några timmar eller vad det blir, önskar jag kunde få sova tills jag vaknade och sen kunde somna om där på kvällen sen! Haha, jobbigt läge det vart.. Jag förstår inte ens varför ja sitter och skriver på bloggen just nu, för ja borde egentligen ta mig en cigarett och sen sova en stund. Hoppas mamma är vaken nu så jag kan berätta filmerna för henne och sen kommer hon självklart bli sjukt sur för att jag inte har sovit än, men det går över tills hon gifter sig (haha)!

---

"Sakta byter omvärlden färger. Från det gråskaliga, till regnbågens. Egentligen har omvärlden samma färger, man är bara inte längre blind för vad som egentligen händer runt omkring. Det är för en själv det har förändrats, det är när man påminns om detta - ögonen fylls med tårar. En tår rinner ner, ser så enkel ut men innehåller alla dom där orden som man inte vågar säga - men samtidigt inte orkar hålla inom sig längre! Rinner där nerför kinden, ropar efter berörning för att få styrkan tillbaka. Jag känner det intensiva dunkandet från mitt hjärta och lyssnar på vad det säger: Cancer

Ännu en tår faller ner för kinden, öppnar ögonen för att få se dom fina färgerna & slippa dunkandet. Men nu är mardrömmen verklighet, kan inte fly, hjälper inte att gråta, det hjälper inte att låta bli och lyssna - väljer att kämpa istället, väljer att hålla ögonen öppna, redo att ta fighten.