Du är inte borta, bara lite längre bort ♥

Jag minns varenda stund med dig som om det vore igår, allting var så himla säkert när det gällde dig, du visste alltid vad du ville och du sa alltid vad du tyckte och tänkte och var rakt på sak och sist men inte minst alltid glad. Fast aldrig på morgonen, efter att ha gått i samma klass som dig i ungefär 3 år så gick det inte att hålla sig för skratt när du kom in farandes genom dörren förbannad som ett svin för att det alltid skulle gå fel för dig på morgonen eller så vakna du på fel sida och hitta alltid något och gnälla på som gjorde dig lite gladare! (om jag nu var i skolan före dig) Det var alltid du, jag och Höna som var det "tjaffsiga gänget" i klassen, fast att du ställde dig alltid på antingen min eller Hönas sida, berodde på vem du kände för och irritera den dagen med tanke på att jag och Höna krigade jämt och ständigt! Det var din och min grej att sitta och göra hitta orden i veckohäftet, vi hjälpte varandra och när jag hitta ett ord som inte var i ordning som du alltid ville att vi skulle göra så kallade du mig för fuskare, fast att du vet att jag bara var bättre på och hitta dom än dig, MEN för din skull så gjorde vi alltid från första ordet till det sista! Kommer aldrig glömma den dagen då jag stog vid coop med ryggen emot dig som stod en bit bort och vände mig om och gick emot dig och du var jättearg på mig en hel dag, bara för att du trodde jag var någon ny snygg brud som hade börjat i skolan och du var jättebesviken på mig när jag vände mig om, och du vägra prata med mig på hela den dagen och jag kämpa för att du skulle prata med mig, men du vägrade haha! Du var verkligen ett envist stenhuvud och det var det som gjorde dig till dig, att du visste vad du ville när du väl hade bestämt dig kunde inget få dig att ändra dig.. Minns den dagen då du bestämde dig för att du skulle vara snäll emot mig hela kvällen, när du inte hade värme i din bil och du var verkligen snäll emot mig den dagen, haha! Minns va du (alltid) sa i telefonen när ni skulle hämta mig här utanför mig när jag svarade i telefonen, du sa:
HEJ ÄLSKLING, SKA VI STRULA? VILL DU ÅKA BIL??
Du sa det med din glada röst som du alltid hade och man blev glad av att bara höra rösten, vilket humör man än va på för det enda du kunde sprida och fortfarande sprider i mitt hjärta är glädje för den du var. Inget kan ändra på det, för du är den du är, det finns inget "var".. Du lever kvar överallt! 
Kollar alltid upp mot din gamla lägenhet i Hageby när jag går eller åker förbi där och tänker tillbaka på när du och Criss kasta vatten på mig och Johanna även fast att jag sa att ni inte fick och Johanna vart galen och skulle hälla ut en hel hink över dig, haha!! Ni lärde mig skjuta gummisnoddar med bara en hand, ae fyfan... Minns när jag bad dig köpa ut cigg till mig i utyte mot ett Mc'donalds glas haha och jag gav dig 50 kr och du kom tillbaka ut och sa:"Hon i kassan måste ha flörtat med mig ordentligt eller så var hon bara jävligt dum för jag fick cigg och en tändare för hela 6 kr, men jag ska ha glaset med mig föralltid!" Och det hade du med tills den dagen då du krockade med din bil, då gick det sönder och jag lovade dig ett nytt, men hann aldrig ge dig ett. Men jag lovar att du ska få ett glas utav mig, någon gång! Minnen lever alltid kvar och dom ska vi vara rädda om, för dom kommer aldrig tillbaka!

Kan bara inte förstå vart allt det försvann? Kan inte tänka mig din känsla inombords du måste ha haft, men ska jag säga en sak? Du har alltid varit stark och kommer alltid vara stark, även om styrkan bara försvann för en sekund där.. Efter att ja sett dig i hela 3 år varje jävla dag, så går det inte ens att förstå hur det kan ha vänt? Man ska verkligen ta vara på alla människor här i världen, för livet är alldeles för kort för att bara ödsla på skit, håll hårt i dom du bryr dig om. Och jag kan säga såhär, du var en av dom jag faktiskt brydde mig om.. Din energi, ditt skratt, ditt jävulskap, din humor, din röst, din närhet - det lever kvar här inom mig och alla andra! Du berörde många, din kropp må vara urfunktion, men din själ den lever och kommer vila i frid föralltid, nu kan inget störa dig, inget kan slå de ställe du är på nu, hoppas du åker massa bilar där uppe där du är, att du burnar och driftar som aldrig förr! Chocken är fortfarande inte över men ser det positiva i det negativa, vi kommer och ses igen hur mycket man än saknar dig så vet jag att en gång till kommer jag iallafall få se dig! Du har ett gott hjärta, och du lämnde mycket sorg efter dig kan faktiskt inte förstå hur du tänkte för stunden och jag försöker komma på det, men det går inte. Vill kunna prata med dig, önskar det fanns en telefon till himmelen. Då hade jag ringt dig varje dag, för och se hur du mår, vad du gör och vad du tänkte!! Skänker dig en tanke varenda dag och jag tänker på allt gott som vi gått igenom och vi ses snart igen min vän, och då vill jag att du hälsar på mig som du alltid gjort med glimten i ögat och säga med din glada höga röst: HEJ ÄLSKLING, SKA VI STRULA??! Och då lovar jag att säga ja för en gångs skull och inte vara sådär dryg som du alltid tyckte jag var!
Skänker en tanke till din familj, beundrar deras styrka och hoppas att dom klarar sig igenom det här på bästa sätt som går, för kan inte ens tänka mig vad dom går igenom just nu.♥
Vila i frid nu och som sagt, vi kommer ses igen, du ska få ta emot mig med alla andra vid porten när det är min tur, saknar dig - Lennie Frank!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0